Hej förälder,
som precis fått en NPF-diagnos till ditt barn. Det här brevet är till dig.

Först vill jag säga att du har gjort ett fantastiskt jobb som tagit dig ända hit och överlevt. Stor kram till dig. Oavsett om du blivit skickad till BUP av skola, socialen eller om du själv har tagit initiativet så har du åstadkommit något. Och det är kanske det finaste du har kunnat ge ditt barn sedan det föddes. För du har lekt detektiv och tittat under varenda sten, du har tvingats tala med myndigheter du inte ens kände till existerade, du har förstått att ditt barn har andra behov för det har du sett, du har varit på krismöten i skolan så många gånger, du har mötts av okunniga och kunniga, du har gråtit och skrikit av frustration av att inte kunna hjälpa att inte hitta förståelse och du har sårats och du har sårat.

Det är nu det är dags att säga förlåt. Till dig själv.

Förlåt dig själv. Det är viktigt. Du behöver gå vidare och det gör också ditt barn och din familj. Nu är du här, på andra sidan. Förlåt dig själv för allt som inte blev som du hade tänkt dig. Vi lever här och nu, inte då och inte sen. Vi får lära oss att ”barn gör så gott de kan”. Jag tror att det gäller även oss vuxna. När vi får nycklar ändrar vi vårt beteende. Då kan vi ändra vårt beteende. Sakta fylls kunskapsbanken på och du kommer att träffa andra familjer som har det som ni. Vissa familjer har det värre och vissa har det lättare. Det kommer att komma dagar när ingenting längre märks och det kommer att komma dagar när du tvivlar på om något hjälper över huvudtaget.

Det kan också att komma en sorgeperiod där du frågar dig själv om du kunde gjort annorlunda och hur livet skulle sett ut om ditt barn inte skulle ha en diagnos. Låt dig själv känna den sorgen, förträng den inte. Med tiden kommer du att läka och snart har det gått ett år och du tittar tillbaka på vad som hänt i din familj, med dig själv och med ditt barn. Du kommer att se att du gjort en otrolig resa och att ni alla utvecklats.

Ge dig själv något fint, något som är viktigt för dig, och låt dig blir hyllad för du är en fantastisk förälder.

Tusen styrkekramar till dig
Jessica Stigsdotter Axberg, stolt mamma till barn med ADHD och Asperger.

Pin It on Pinterest

Share This