Fortsättning från förra blogginlägget
Malins version
Inne på bokmässan är det fruktansvärt mycket intryck. Lampor, ljud, människor som rör sig, lukter …
Även där hade jag förberett mig med mitt lilla kitt: hörlurarna, propparna, kepsen, solbrillorna. Jag gick omkring och såg cool ut med andra ord. 😀
Chefen ville hinna med ditt och datt och vi hade gjort ett schema för att prioritera vad vi skulle välja, eftersom allt inte gick att hinna med. Hon är fin min chef för vi gick till hotellrummet och landade lite emellanåt så att min utbrända hjärna fick lite återhämtning. Men å andra sidan jobbar jag ju mycket bättre om hjärnan är pigg och det vill ju chefen 😀
Efter en heldag inne på mässan är chefen full av energi och tankad på nya idéer medan jag behöver processa allt vi sett och gjort och lyssnat på. Hon vill hemskt gärna också bolla alla nya tankar med mig när min hjärna är proppfull redan. Men eftersom vi känner varann så bra vid det här laget så vet hon att efter lite sömn och egentid så är jag redo att ta emot kulsprutaren och vi är på gång igen med att vara kreativa och brainstorma.
När det är dags att fara hemåt igen vill chefen ”avsluts-fira” på tågstationens bar med bubbel och musik och mingel. Vid det laget skulle jag kunna sätta på mig dubbla kepsar och dubbla öronproppar men såklart skålar vi för oss och sen på tåget hem sjunker jag ihop framför nån serie man inte behöver tänka så mycket för att hänga med i. Och då är till och med chefen lite seg, tro det eller ej.
Snart är det dags för oss att åka ner igen. (september 2025)
Det är lika roligt varje gång och jag ser fram emot det, både för att jag älskar böcker och att hänga med chefen. <3
Jessicas version
Wow! Nu är vi inne på bokmässan! Älskar det, alla människor, bilder, färger, ljud, ljus och sorlet av tusentals människor som pratar med varandra. Så inspirerande! Jag går igång och får verkligen puls!
Jag får nya idéer efter varje monter och varje samtal. Jag hinner inte säga allt jag tänker så jag försöker anteckna stödord i mobilen på det jag inte får glömma. Det är en teknik som jag lärt mig att använda för att få bort alla tankar som snurrar runt.
Jag blir alltid lite orolig för Malin när vi är iväg på mässor och liknande. Jag vet att allt det här som jag fullkomligt älskar tar nästan alla energi från henne. Men vi brukar försöka skapa ett schema som funkar för Malin så att hon kan återhämta sig emellanåt. På det sättet får faktiskt jag också återhämtning men vi använder tiden väldigt olika. Hon stänger av en stund och jag sorterar tankar.
När vi har haft vår heldag inne på mässan med några kortare återhämtningspauser är det dags att sortera dagens tankar. Jag sätter mig och klipper de filmer som vi gjort under dagen. Jag tittar på hur intro och outro ska vara, jag kollar och lyssnar igenom om vi behöver göra något förtydligande eller liknande. Under tiden har Malin tippat till horisontellt läge i en soffa bredvid mig.
När det är dags att åka hem fick vi lite tid över på stationen. Klart vi ska fira att vi lyckades med det vi ville uppnå. Alla möten som klaffat och spännande intervjuer gjorde vi och några extra träffar som vi fick på köpet. Otroligt kul.
Malin är slut, för kepsen sitter långt ner över ögonen och håret är utsläppt – då vet jag att hon har öronproppar på sig där under, men jag tror att hon pallar en kvart till i alla fall för sen kan hon vila hela vägen hem på tåget.
Och det kan ju jag med, för nu behöver till och med jag det.
Vi får se hur årets bokmässa blir, vi stannar bara en natt för att det blir för krävande annars.
I år ska vi få lyssna på Christian Dahlström när han berättar om den bok som vi på förlaget gav ut i November 2024 ”Den enda rätta läran”.
Slutord:
Oavsett utbrändhet eller diagnoser så är vi alla olika och har olika behov och det är viktigt att vi tar hänsyn till denna kognitiva mångfald på arbetsmarknaden.
/Jessica – arbetsgivare & Malin – arbetstagare
