Nu är det sommar! För oss på MrsHyper innebär det inte bara ledighet utan också planering angående höstens nyheter samt bokmässan. Vi har i detta brev skrivit varsin liten personlig berättelse från vår senaste bokmässe-upplevelse som en liten extra läsning till er. Ha en glad sommar och så kanske vi ses på bokmässan i höst?
P.S. Men även om det är sommar så ska MrsHyper-författarna och illustratörerna veta att vi vill gärna hjälpa till att sprida ordet om våra författares böcker och eventuella författarsamtal/föreläsningar och signeringar eller andra litterära event. För att hjälpa till med att marknadsföra sig i våra kanaler behöver vi veta tid och plats samt få en länk och om man behöver fylla på med böcker för egen försäljning.
En resa – två perspektiv DEL 1
Malins version:
Chefen och jag skulle till bokmässan i Göteborg med tåg. Jag hade förberett mig med allt jag behöver; öronproppar, keps, hörlurar, solbrillor, värktabletter, vatten, lätt lunch, nedladdad film, bok.
Öronproppar behöver jag för att jag är så extremt ljudkänslig efter min utmattning.
Vi satt och samtalade med varandra, jag med propparna i öronen. Perfekt! Jag har blivit rätt bra på att läsa på läpparna. Det kommer alltid nåt bra med all skit.
Keps behöver jag för att inte sitta och spänna pannan för att försöka skärma av taklampor.
Spänd panna för länge resulterar alltid i huvudvärk. Även ljuskänsligheten hänger kvar sedan utmattningen. När det blev starkt solljus in i tågfönstret satte jag även på mig solglasögonen. Med keps och solglajor såg jag nog både cool och dryg ut. Men ändå mest cool, bara för att intala mig själv att bra saker kommer ändå ur något som varit skit från början. Och lite humor lättar också upp. Det är alltid en bra strategi i elände.
Hörlurarna kom också till användning till antingen film eller lugn musik när jag inte längre orkade lyssna på chefen. Då är det bara att säga ”nu får du vara tyst för nu orkar jag inte lyssna mer” och hon tar det på ett bra sätt för hon vet ju att det också beror på utmattningen. Efter samtal med vem som helst efter en timme typ så loggar min hjärna ut.
Vi bestämde i alla fall att vi skulle äta lunch ihop. Det går bara att äta sallad för mig, för annars blir jag dödstrött. Efter utmattningen blir jag väldigt trött av när min kropp ska hålla på med matsmältning. All energi går åt till det och är det pasta eller bröd eller nåt ”tungt” blir jag förlamad. Så råa grönsaker får det alltid bli på resa och så går jag halvhungrig tills jag vet att jag kan få gå och lägga mig och då äter jag ordentligt. Och det är ju bra att äta sallad, så ännu mer positivt tänk där istället för att negga ihop.
Slutligen – värktabletter är alltid bra att ha, antingen får jag oregelbunden mens med helvetisk mensvärk eller så får jag ont i ryggen av att sitta still för länge. Då blir det enkel lösning att ta en tablett.
Väl framme på hotellet. Varsit rum tack och lov. Förra gången vi reste ihop var vi på en konferens och delade rum. Och säng! Den natten sov jag inget för chefen snarkar.
Jag landade i min säng på hotellrummet och blundade. Trött efter lång tågresa. Efter en kvart piper mobilen. Det är chefen som tycker att vi ska dricka vin. Hjälp! Redan tänkte jag. Men man gör ju som chefen säger 😀 (Fast i efterhand fick jag skäll för att jag inte sa att jag behövde vila mer.)
Jessicas version:
Jag och Malin ska till bokmässan i Göteborg. Jag har gjort det enkelt för mig, jag har en färdig reselista eller ja, egentligen flera listor. Jag letade upp min ”sova borta i två dagar”-lista och började att checka av. Tåget och hotellet var bokat sedan länge, biljetterna mailade till mig själv och till Malin. Dubbelcheck på att allt var klart. Pust – dags att tänka ut hela schemat för när jag måste åka hemifrån. Jag har även ett excelark för det, bara att fylla i NÄR jag måste vara framme, och sen räknar det automatiskt ut NÄR jag måste lämna hemmet 😀
Vi hade fått plats i tyst vagn för Malin behöver det. Själv kan jag faktiskt prata oavbrutet och FÅ energi av det. Ibland kan jag tycka att det är konstigt att jag får energi av att göra saker. Jag är mer sån att jag tappar energi om jag gör för lite. Då kan jag istället bli sittandes som förlamad.
Malin sitter alltid så lugn och cool och jag känner mig alltid som ett yrväder bredvid henne. Eller det gör jag nog i alla sällskap när jag tänker efter. Svårt att inte känna sig som den där ”jobbiga” ungen när man ständigt har tusen tankar och idéer i huvudet. Det gör ju ont att ha kvar dem – de måste ju ut. Ut! Och fort ska det gå. Hahahaha – stackars Malin.
Jag ser direkt på Malin när hon zoomar ut. Lite tom blick och nickarna blir lite mer sällan när jag pratar. En klar signal är när hon sätter på sig hörlurarna… Det gör ingenting för då kan jag sitta och skriva eller illustrera för mig själv. Det blir en skapandestund och Malin kommer väcka mig ur mitt hyperfokus när hon är redo. Perfekt kombo.
Dags för lunch, jag kan äta vad som helst när som helst. Fram till jag var 30 år åt jag nästan inga grönsaker alls bara kött och potatis i princip. Möjligtvis kunde en avokado slinka ned… Jag är allergisk mot så otroligt mycket så det är nog därför jag inte tyckt om grönsaker. Jag tål till exempel inte laktos, fruktos, bönor, linser, lök och kål. Men efter att jag fött barn behövde jag gå ned i vikt och så klart få i mig bättre näring. Malin kan inte äta vad som helst, då somnar hon. Otroligt intressant. Man kan ju konstatera att när vi ska fira blir det sällan med en middag.
Vi har lärt oss efter förra gången att vi inte kan sova tillsammans. Eller, ja, Malin kan inte sova med mig. Jag är en imponerande snarkare. Det bästa med det är att jag störs väldigt sällan av ljud, jag har liksom vant mig hela livet.
En annan typisk sak som händer oss två är problemet med ”upplevelse av tid vid återhämtning”. Som när vi hade kommit fram till hotellet och Malin gick in på sitt rum och vilade. Jag gick in till mitt rum och undersökte hela rummet och öppnade alla skåp och lådor. Såg att jag hade ett litet kylskåp perfekt att ha lite mellanmål och dryck i. Planerade vad som skulle köpas in. Lägger mig på sängen och spelar ett parti Kakuro. Tar ett till och sen ett annat spel. Tittar på klockan och tänker att nu kan jag väl höra av mig till Malin?
Jag sms’ar Malin och kollar om hon inte är redo att ta ett glas bubbel och fira lite.
Varför svarar hon inte? …
Fortsättning följer i DEL 2 i blogginlägg 30 juli.
