NPF-gruppen är inte homogen. Bakom samma diagnos finns det helt olika styrkor, svårigheter, erfarenheter och behov. Två personer med exempelvis adhd eller autism kan fungera på helt olika sätt i vardagen, i skolan eller på arbetsplatsen. Därför räcker det inte med generella lösningar eller “en modell för alla”.

För att insatser ska göra verklig skillnad behöver de vara anpassade efter individen. Vi behöver ta hänsyn till personens specifika förutsättningar, sammanhang och mål. Det som hjälper EN person kan vara otillräckligt eller till och med hindrande för en annan.

Med rätt anpassning kan små justeringar få stor effekt – men utan individperspektiv riskerar stödet att missa målet. Och det kan vi se tydligt i denna rapport som är snabbt sammanfattat nedan. Du kan läsa hela rapporten här: Skolgång och studieresultat för elever med NPF

/Jessica Stigsdotter Axberg
aka MrsHyper


Stora skillnader i resultat

NPF innebär en tydlig ökad risk för skolmisslyckande.

  • Elever med NPF har betydligt lägre studieresultat än elever utan NPF – oavsett mått (betyg, meritvärde, gymnasiebehörighet).
    • 6 av 10 elever med NPF blir behöriga till gymnasiet
    • 9 av 10 elever utan NPF blir det
  • Meritvärde:
    • ca 170 poäng (NPF) vs 237 poäng (utan NPF)

Resultaten försämras – särskilt för flickor

Flickor riskerar att upptäckas sent och tappa mer.

  • Studieresultaten har försämrats över tid (2019–2024).
  • Flickor med NPF sticker ut mest negativt, deras resultat har sjunkit mest.

Stora skillnader inom NPF-gruppen

NPF och låg socioekonomi betyder extra stor risk.

  • Alla elever med NPF har inte samma förutsättningar.
  • Föräldrarnas utbildning och ekonomi påverkar starkt resultaten.
    • Högre utbildning → bättre resultat
  • Socioekonomi spelar alltså lika stor roll som diagnosen.

Särskilt stöd är vanligt – men komplext

Det finns en stor ojämlikhet i vem som får stöd och när.

  • Ca 45 % av elever med NPF får särskilt stöd (vs 8 % utan NPF).
  • Pojkar får:
    • stöd oftare
    • stöd tidigare
  • Flickor får oftare mer ingripande stöd senare.

Stödets effekt är oklar

  • Elever med NPF som får särskilt stöd når gymnasiebehörighet i lägre grad än de som inte får stöd.
  • MEN:
    • detta beror troligen på att de som får stöd har större svårigheter från början

Det går inte att säga att stödet är dåligt – men det finns behov av bättre träffsäkerhet.


Skolan spelar stor roll

  • Skillnader mellan skolor är stora, särskilt för elever med NPF.
  • På vissa skolor når upp till 87 % gymnasiebehörighet även för elever med NPF.

Framgångsfaktorer som kan göra stor skillnad för enskild elev:

  • Studiero
  • Struktur
  • Kontinuitet
  • Hur undervisning och stöd organiseras

Slutsatser

  • NPF-elever har systematiskt sämre skolresultat
  • Skillnaderna ökar över tid
  • Flickor riskerar att hamna efter mer än pojkar
  • Socioekonomi förstärker skillnader
  • Stöd ges ofta – men inte alltid rätt stöd eller i rätt tid
  • Skolans arbetssätt gör verklig skillnad

Läs hela rapporten här: Skolgång och studieresultat för elever med NPF

 

Pin It on Pinterest

Share This