MRSHYPER’s Skolguide

Här hittar du tips, råd, länkar och blogginlägg som du som vårdnadshavare kan bli inspirerad av. Vi svarar också på frågor som; Vilka strategier finns för att motverka morgonstress? Hur kan man få barnen att klara av ”självklarheter”? Vad kan man be skolan om när ens barn inte når målen?

 Hör av dig om du saknar något. Vill du veta vad  vårdnadshavare och skolan oroar sig för inför skolstart kan du scrolla längst ned på sidan.

Klicka på frågorna så öppnas de upp 

Vilka strategier finns för att motverka morgonstressen?
Ha märkta skåp och lådor i hallen med namn eller färger, så vet man var saker finns.
Ha ett tidtagarur/timer, så vet man hur lång tid en viss sak tar och det kan det bli lättare att känna sig peppad att skynda sig i tid. Tex 10 minuter för att klä på sig, 15 minuter för att äta frukost, 5 minuter för att … osv.
Packa väska kvällen innan
Lägg fram kläder kvällen innan. Duka för frukost kvällen innan så gott det går. Kanske äta på sitt rum i fred.
Sätt väckarklockan långt bort från dig så att du ”måste” gå upp.
Väcka en tid innan det egentligen är dags att väckas. Eller skoja lättsamt för att vakna ”bra”.
Ligga och chilla en stund med mobilen i sängen.
Ha alarm på mobilen för olika moment som frukost, larma och låsa.
Hur kan man få barnen att klara av ”självklarheter”?

Genom att skapa förutsättningar så att barnet ska lyckas med självklarheterna.

Att sköta skolan tar energi. Att sköta vardagen tar också energi och kräver en planeringsförmåga. Du kan hjälpa barnet genom att t ex: tänk ett steg framåt. Vad ska hända snart, om en timme, senare idag, imorgon osv. fundera över vilka förväntningar som finns på barnet som vuxna kanske tycker är självklara men inte barnet. Förbered barnet på vad det ska göra så att det vet i förväg, för att inte bli så obehagligt överraskad.

Ge sedan beröm och stötta självklarheterna som t ex att komma i tid.

Påminn om vad som händer nästa dag.

Undvik missförstånd genom att vara tydlig och kortfattad vid instruktioner och stäm av genom upprepning.

Dela även upp instruktionerna genom att säga en sak i taget.

Vad kan man be skolan om när ens barn inte når målen?

* Ha regelbunden kontakt med skolan, då kommunikation och samarbete är viktigt. Gärna regelbunden/veckovis/dagligen om behovet finns.

* Be helst om att få så mycket information som möjligt per mail för att ha koll på att barnet inte missar något.

* Se till att barnet får anpassningar och stöd om behovet finns.

Nedan finns 2 bra länkar till Skolverket om detta:

Skolverket om elevers rättigheter»

Skolverket om elever med funktionsnedsättning»

 

Vad är skillnad på betyg F och ett streck?

Finns det tillräckligt med bedömningsunderlag kan man sätta ett betyg på det.

Om det underlaget inte når kunskapskraven för godkänt, blir det ett F i betyg.

Om det inte finns tillräckligt med bedömningsunderlag kan man inte sätta ett betyg. Då blir det ett streck.

Vad är skillnaden på anpassningar och stöd?

Anpassningar ges i första hand och om de inte är tillräckliga ges särskilt stöd.

Anpassningar görs i den vanliga undervisning utan att ett formellt beslut behövs av rektor.

Anpassningar kan dokumenteras i IUP (Individuella utbildningsplanen).

Anpassningar skrivs inte i ett ÅP (Åtgärdsprogram), eftersom de inte går att överklaga.

Exempel på anpassningar är:
* extra tydliga instruktioner
* hjälp att sätta igång med uppgifter
* digitala hjälpmedel samt andra hjälpmedel för att minska intrycken
* enstaka insatser från specialpedagog
osv …

Det särskilda stödet kan däremot ersätta den vanliga undervisningen eller vara ett komplement till den, som beslutas av rektor. Det särskilda stödet dokumenteras i ett så kallat ÅP, som går att överklaga av föräldrar/vårdnadshavare.

Exempel på särskilt stöd är:
* särskild undervisningsgrupp
* regelbundna insatser från specialpedagog
* enskild undervisning
* anpassad studiegång

Vad är anpassad studiegång?

En ändring av timplanen/schemat, oftast med färre undervisningstimmar.

Det är ett exempel på särskilt stöd.

Om anpassningar och stöd inte är tillräckligt, vad är då nästa steg?

Då ska skolan göra en PU (Pedagogisk utredning) och ett ÅP (Åtgärdsprogram).

Skolan är ålagd att utföra detta om barnet riskerar att inte klara målen.

Vad är en PU?

En pedagogisk utredning.
En kartläggning av de svårigheter som eleven har både individuellt och i grupp, samt en pedagogisk bedömning av de behov av stöd som finns.

Endast om utredningen innehåller kontakt med läkare och/eller psykolog, ska vårdnadshavare ge sitt medgivande.

Vad är ett ÅP?

Ett åtgärdsprogram.
Det är ett dokument där det framgår vilka insatser av särskilt stöd som eleven ska få. Detta dokument beslutas av rektor efter att en PU gjorts på eleven där det framgår vilka behov för särskilt stöd eleven har.

Om det ändå inte blir bra efter att barnet fått ett ÅP, vad kan man göra då?

Man kan vända sig till huvudmannen (kommunen eller ägaren av skolan) och i sista hand Skolinspektionen: Kontakta Skolinspektionen här»

Vad säger lagen om rättigheter som barn har i skolan egentligen?

Mer information om lagen och rättigheter till stöd finns på FAQ Skollagen här på Skolguiden.

Man kan även läsa Skollagen, kapitel 3 på länken Läs mer om Skollagen

Vad menas med tillsynsansvaret?

När en elev befinner sig på skolans område under skoltid, är det skolans ansvar att ge eleven den omsorg som behövs. Om eleven avviker från skolområdet under skoltid, ska det finnas rutiner för vilka åtgärder en skola ska vidtaga. Skolan ska till exempel kontakta vårdnadshavare om det anses vara nödvändigt (beroende på ålder, mognad…). I takt med stigande ålder, ska eleverna få en utsträckt personlig frihet.

Vad får och måste skolpersonal göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever?

Chefsjuristen Kristina Rollbäck förklarar tydligt vad som gäller på tidningen Skolvärlden: Skolvärlden om ordningsfrågor»

Här kan du få läsa svaren på frågor som t ex:
”Vad får jag som lärare göra om eleven vägrar lämna klassrummet?”
”När ska jag ingripa?”
”Vad kan jag göra om eleven vägrar lämna ifrån sig telefonen?”.

Här hittar du information om Riksförbundet Attentions skolguide

Här kan du ladda ner den:

Attentions Skolguide

Attention har även gjort en sammanställning i pdf-format som finns att ladda ner här:

Attentions PDF om skolan

Läxor. Argument på vad du som vårdnadshavare kan säga till skolan om varför läxor bör avskaffas

Läxor är orättvist och därför blir skolan inte likvärdig, och en svensk skola ska vara likvärdig och erbjuda undervisning så att alla elever inkluderas. Orsakerna till att alla inte klarar av att göra läxorna är att barn har olika förutsättningar. Läs mer här.

    Vi behöver din hjälp för att hålla nedanstående uppgifter aktuella.

    Hör av dig till Malin på malin@mrshyper.se, om du saknar information, känner till fler skolor som ska in i våra listor eller om det är någon skola som ändrat inriktning?
    Stort tack till dig som hjälper oss att hjälpa andra 😀

     

    FÖRELÄSNING OM NPF – Skola och Vårdnadshavare

    Är du vårdnadshavare och vill gå på föreläsning och få mer NPF-kunskap? Eller vill du tipsa skolan om NPF-kunskap? Då kan de få en skräddarsydd föreläsning till sitt lärarteam.
    Läs mer om ett exempel på föreläsning för vårdnadshavare här»

    Lyssna på podd nr 67 hos Funka med ADHD

    Det här oroar sig vårdnadshavare för inför skolstart

    och skolan

    Är barnet är tillräckligt återhämtat och utvilat för att orka med skolan som snart börjar igen?

    ----------

    Kommer barnet få förståelse och rätt stöd så att hon klarar av skolarbetet utan att bränna ut sig direkt igen?

    ----------

    Kommer alla lärare hon känner vara kvar eller behöver dottern bränna all energi på relationsskapande på bekostnad av studierna?

    ----------

    Kommer hon att orka?

    ----------

    Varför kan inte även vaktmästare, kökspersonal mm också få fortbildning om NPF? De möter ju också eleverna.

     

     

    Kommer jag orka med alla mail och samtal man måste göra får att barnet ska få bäst förutsättningar?

    ----------

    Kommer de få det stöd de har behov av?`

    ----------

    Kommer hon att orka med det sociala och utanförskapen ännu en gång?

    ----------

    Kommer han komma iväg till skolan, och om han väl där får något gjort?

    ----------

    Varför kan vi föräldrar inte få en kort uppdatering dagligen om ifall han varit där och hur dagen varit och att lärarna lär sig mer om hans styrkor?

    Kommer hon någonsin få rättvisande betyg?

    ----------

    Varför kan vi inte få bli kallade till ett möte med lärarna innan terminstart för att lugna barnet?

    ----------

    Varför kan inte vanliga skolor lära sig och ta efter skolor som är AST-anpassade, som till exempel: gemensamma promenader till lunch första tiden, en matsal med särskilda platser, inte för många klassrumsbyten och äldre elever som kan vara mentorer åt de yngre …?

    ----------

    Varför kan vi inte få info från skolorna innan terminstart, som t ex: schema, personalförändringar, bekräftelse på att nya lärare fått en bra överlämning om eleven

    Kommer jag att hinna se vilka behov eleven har, i tid och därmed slösa värdefull tid?

    ----------

    Hur kan jag hitta nya arbetssätt när jag tömt hela min bank på olika metoder och nya verktyg för 9:e klassare som inte har något driv för skolarbete?

    ----------

    Hur går elevernas åtgärder de har rätt till ihop med de faktiska möjligheterna, eftersom det fattas pengar som kan ge fler vuxna och mer vidareutbildning?

    ----------

    Hur ska jag orka med de förtvivlade föräldrar jag möter, de som jag inte kan hjälpa för att vi inte har tid. Jag räcker inte till.

    Pin It on Pinterest

    Share This