FÖR SKOLAN

Här hittar du tips, råd, länkar och blogginlägg som du som pedagog kan bli inspirerad av.

Vi svarar också på frågor som; Hur bemöter jag föräldrar med NPF? Hur kan jag trygga elever med NPF vid terminstart, lyckas bättre i klassrummet, lyckas bättre vid kunskapstest? 

Hör av dig om du saknar något. Vill du veta vad föräldrar oroar sig för inför skolstart kan du scrolla längst ned på sidan.

Klicka på frågorna så öppnas de upp

Hur bemöter jag föräldrar med NPF?

Om din elev har NPF är det möjligt att även föräldern kan ha det. Då kan det vara bra att tänka på:
* att vara extra tydlig och konkret i din mejlkontakt eller telefonkontakt
* att föräldern kan ha liknande utmaningar som din elev
* att det är bra med förberedelser på nya saker samt förändringar
* att det kan vara bra att ha en regelbunden kontakt som är bestämd i förväg och inte bara slumpmässig eller när något negativt inträffar.

Hur kan man göra för att elever med NPF ska känna sig trygga vid terminstart?

 Innan första dagen kan det vara till stor hjälp för många elever att veta följande:
* sitt schema
* vilken/vilka lärare man får
* var ens plats och bänk är
* var man hittar sitt skåp
Ha gärna ett fysiskt möte i skolan där eleven får veta så mycket det bara går, för att hen sedan första skoldagen ska känna sig lugn och trygg.

Hur kan man göra för att elever med NPF ska lyckas bättre i klassrummet?

Om din elev t ex börjar prata, störa andra eller gå omkring är det för att det är svårt att koncentrera sig för länge eller för att hen är uttråkad och/eller har för mycket energi som den inte vet hur den ska kanaliseras. Prova då t ex att:
* Ha kortare genomgångar
* Använd filmer och bilder i din undervisning
* Ha minipauser med rörelse
* Erbjud stressreducerande hjälpmedel i klassrummet som t ex stressbollar mm

* Minska på intrycken, som ljud, ljus, färger, klasskamrater
* Låt eleven använda keps, tuggummi, hörlurar, musik, luva, skärm för att både skärma av och kunna koncentrera sig mer
* Prata på tu man hand med eleven om hen själv har några förslag. Delaktighet brukar leda till bättre samarbete
* Ge formativ feedback regelbundet
* Dela upp elevens arbete i olika moment och bocka av efter hand

* Ge både muntliga och skriftliga instruktioner
* Försök utnyttja elevens styrkor så den känner att den lyckas. Läs mer om adhd och styrkor av författaren Lara Honos-Webb här hos Natur och Kultur.
* Ibland kan det vara bra att ”sätta igång” eleven då det kan vara svårt att veta hur man ska börja.
* Man kan använda sig av något hemligt tecken som bara ni två vet om ifall eleven behöver gå ut en stund
* Om du hittat ett sätt som funkar – fortsätt med det, för det skapar tydliga förväntningar vilket i sin tur skapar rutiner och trygghet.

Hur kan man göra för att elever med AST ska lyckas bättre i klassrummet?

Här kommer några extra saker man kan tänka på i sitt pedagogiska förhållningssätt gentemot elever med just AST:
* Undvik helst sarkasm (tills du känner eleven)
* Förklara metaforer, då det är lätt att uppfatta saker bokstavligt
* Ha gärna rutiner, struktur och fasta bänkplatser
* Var helst inte spontan i din planering. All förändring bör meddelas i förväg.
* Tvinga helst inte ut dessa elever på rast, låt de vila inne för sig själva. Det brukar vara den typen av rast de behöver mer än att röra på sig ihop med andra.
* Tänk på att det kan vara svårt med pragmatikens normer i samhället och i samspel med andra.

Hur kan man göra för att elever med NPF ska lyckas bättre vid kunskapstest?

Om du har sett att eleven presterat bra på lektionerna men det går dåligt när du har test, kan du kanske fundera på detta:
* Det räcker kanske med vad den gjort på lektionerna för att du ska ha tillräckligt bedömningsunderlag om prov och tester och läxor ger hen stress och ångest som resulterar i att den inte lyckas alls på provet?
* Prata med eleven om hur den själv anser att den lär sig bäst och kan visa sina kunskaper bäst, som exempel göra ett bildspel, en film eller ha en redovisning bara för dig… Det viktigaste är att eleven visar sina förmågor så att alla kriterier täcks. Tillvägagångssättet däremot, kan variera.
* Ge mer tid än vanligt
* Erbjud eleven att få svara muntligt på frågorna.

Hur kan jag göra med en elev som återkommande glömmer sina böcker och kommer för sent?

* Prata enskilt med eleven om hen har förslag på hur ni kan göra
* Ha en dubbel uppsättning böcker som hen alltid kan använda på dina lektioner
* Låt eleven även ha dubbel uppsättning av böcker som den kan ta hem för att slippa glömma att ta med dem till skolan eller tvärtom
* Att missa genomgången och de muntliga instruktionerna innebär att man inte vet vad man ska göra. Se till att lektionens syfte och innehåll står tydligt uppskrivet i punktform på tavlan och checka sedan av om eleven har förstått.

Finns det några extra bra saker att tänka på när det gäller det pedagogiska förhållningssättet gentemot elever med adhd, utöver de som vi listat på fråga 3?

* Ge gärna extra tid att fullfölja uppgifter.
* Hjälp eleven med planering och organisering av skolarbetet.
* Skapa en miljö där det är tillåtet att göra fel.
*Lös problemet tillsammans med eleven istället för att kritisera eleven.
* Ha en rimlig flexibilitet vid deadline. Ulrika Aspeflo förespråkar flexibilitet i undervisningen, precis som vi gör. Läs vår intervju med henne här. Påminn och stötta eleven genom att lära ut strategier för att komma ihåg t ex: fota eller lägga in påminnelser.
* Använd betingning/förstärkning i form av beröm som motivation. Här kan man läsa mer om förhållningssätt och metoder: Malins pedagogiska förhållningssätt gentemot elever med diagnosen adhd.

Vilka strategier kan jag lära mina elever för att underlätta för deras svårigheter med de exekutiva funktionerna?

Exekutiva funktioner är de kognitiva förmågorna som sitter i frontalloben; koncentration, minne, förmåga att tidsplanera, organisera, sortera, självstyrning…

Relationen mellan läroplanens krav och förmågorna hos barn med diagnosen adhd synkar inte. Att söka information, välja och sammanställa/organisera den samt jämföra och redogöra för den ligger inom området självstyrning och exekutiva funktioner, som många personer med diagnosen adhd har svårt med. Läroplanen består dessutom av 280 sidor abstrakt myndighetsspråk och i de två första delarna ”Skolans värdegrund och uppdrag” samt ”Övergripande mål och riktlinjer” finner vi förmågorna som ska bedömas.

Adhd kan medföra svårigheter att klara av skolan, då skolans form och system är byggt för att barn och ungdomar måste kunna sitta ner och lyssna och prestera. Detta kräver koncentration och uppmärksamhet. Det kräver också att de exekutiva funktionerna såsom att organisera, planera och skaffa sig en studieteknik, fungerar.

För många barn och ungdomar med adhd är det svårt, eller ibland en omöjlighet, att sitta still, lyssna, arbeta och dessutom planera sitt eget arbete. Vissa inlärningsstrategier krävs att hen själv ska planera en tidsplan samt söka efter egen information och dessutom förvänta sig att eleven ska kunna klara av samarbete, leder lätt till misslyckande och tjat istället för att med en snabb och tydlig återkommande feedback skulle det gått bättre.

Förslag på strategier du kan tipsa dina elever:
* ha alarm i mobilen som påminnelse för olika saker
* använd timer för att veta hur lång tid det är kvar på en uppgift/lektion …
* använd kalender, scheman, gärna med bilder och olika färger för att tydliggöra.
* förbered i god tid, gärna dagen innan, t ex packa väska, ta fram kläder, prata om viken tid man måste gå hemifrån osv…

Vad är LAB och hur kan det hjälpa mig som lärare?

LAB står för Lågaffektivt bemötande, alltså att inte gå i affekt mot en elev som befinner sig i affekt. Affekt bör ej mötas med affekt. Avled istället för att konfrontera.

Förmedla ett lugn, antingen genom att sätta dig ner eller genom att luta dig mot en vägg.
Den brittiske psykologen och forskaren Andrew McDonnells har skapat ett förhållningssätt/arbetssätt som går ut på att skapa lugn. Han menar att det är de felaktigt ställda kraven som omgivningen har, som är grunden till ett problemskapande beteende.
Psykologen Bo Hejlskov förespråkar också LAB och säger att pedagoger bör undvika ögonkontakt, eller “aldrig behålla ögonkontakten i längre än tre sekunder” när det gäller situationer med krav eller konflikt.

Hur kan jag utnyttja klassrummet och de resurser jag har tillgång till på bästa sätt genom att se över vilka ramar jag har?

Inom läroplansteori finns ramfaktorteori, vilket betyder att läraren har ett antal olika fysiska ramar i sin undervisning. Han/Hon är t ex tidsbegränsad, att han/hon har ett visst antal elever, att han/hon har eller inte har en viss utrustning osv. Ramfaktorteorin är alltså ett verktyg för utbildningsplaneringen. Ulf P. Lundgren var den forskare som utvecklade denna teori i klassrummet och även i politiken. Han skrev mycket om att undervisningsprocessen formas av, bland annat ramar, som möjliggör och omöjliggör olika undervisningssituationer.

De olika fysiska ramar som en lärare kan bolla med i sitt klassrum och utnyttja i sin undervisning är alltså tidsbegränsning, antalet elever och den utrustning som erbjuds. Så man kan prata med eleven och fråga om den behöver mer tid, om den behöver sitta mer avskilt och om den behöver några hjälpmedel på lektionerna.

Hur kan pedagogiken planeras för att underlätta för elever med NPF?

Med hjälp av semiotiska resurser: design, meningsskapande och text & bild.

Designen av pedagogiken kan spela stor roll för inlärning. Kommunikationen mellan en lärare och en elev kan ske på olika sätt, med olika semiotiska system. (Semiotik är läran om tecknen och hur de kombineras i olika medier). När de kombineras blir de multimodala. Beroende på vilka multimodala resurser som finns tillgängliga på en skola påverkas förstås resultatet. Det är det politiska och ekonomiska landskapet som kan förändra förutsättningarna för didaktisk design.

Staffan Selander har forskat inom didaktisk design om hur vi kan ha ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv på undervisningen. Han anser att vi bör använda oss av ett modalt lärande för att kombinera olika medier, som t ex informationstexter med bilder, filmer eller TV-program. Multimodalitet, handlar om att kommunikation sker med de semiotiska resurserna på samma gång. De olika teckensystemen i kommunikationen kan vara färger, gester och ljud, och medierna i kommunikationen kan vara filmen, bilden, datorn eller boken. Beroende på vilka multimodala resurser som finns tillgängliga på en skola påverkas förstås resultatet.

Det är det politiska och ekonomiska landskapet som kan förändra förutsättningarna för didaktisk design.

Vad menas med CPS – modellen och hur kan jag använda den i mitt pedagogiska bemötande?

Lös problemen gemensamt med eleven med hjälp av CPS-modellen (Collaborative Problem Solving) ”gemensam problemlösning”, som grundades av Barnpsykologen Ross Greene. Modellen visar att 3 plan tillsammans kan vara fungerande sätt att reagera alltefter behov och kapacitet hos det enskilda barnet och avsikten hos den vuxna.
Plan A innebär att den vuxna får genom sin vilja.
Plan B innebär en samarbetsprocess med barnet.
Plan C går ut på att minska eller till och med ta bort förväntningarna och kraven som den vuxna hade från början.

Vilken undervisningsmetod är bra om en elev fastnat på en uppgift/fråga?

Man kan använda sig av ”lotsning”, vilket innebär att läraren ”lotsar” eleven genom att ställa frågor för att eleven själv ska finna svaret till slut. Det kan vara att man på ett mer pedagogiskt sätt förklarar uppgiften eller att man ger ledtrådar med frågor så att eleven hittar en annan tankeväg fram till svaret. Göran Linde, som är professor i pedagogik, skriver mer om hur man kan hjälpa elever framåt.

Vilka sätt kan vara bra att undervisa elever med 2E?

2E betyder Twice Exceptional och med det menas att en elev har både NPF och är särskilt begåvad. Det finns ett omtalat sätt att använda sig av i klassrummet som heter ABC.
A= Acceleration (att gå fortare framåt i undervisningen).
B= Berikning (mer meningsfulla uppgifter) och
C= Coachning.

Här har vi intervjuat Mona Liljedahl och här finns vår intervju med Pia Rehn. Båda två är mycket insatta och kunniga gällande 2E.

Vad bör göras när en elev inte når målen?

Eleven ska först få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.
Steg 2 blir att rektor ihop med EHT utreder elevens behov och ett ÅP kan då eventuellt vidtagas. Läs mer på Råd och vägledning på Skolinspektion.se

Vad är Skolenkäten?

Det är frågor och synpunkter från elever och pedagoger som handlar om särskilt stöd och som riktar sig till den pedagogiska personalen. Skolan kan ta del av enkätresultatet och på så sätt få en beskrivning av skolan som kan användas i självvärderande syfte. Vänligen läs mer på Råd och vägledning på Skolinspektion.se

 Vi behöver din hjälp för att hålla våra uppgifter aktuella.

Hör av dig till Malin på malin@mrshyper.se, om du saknar information, känner till fler skolor som ska in i våra listor eller om det är någon skola som ändrat inriktning?
Stort tack till dig som hjälper oss att hjälpa andra 😀

 

FÖRELÄSNING OM NPF – SKOLA

Är du pedagog och vill stärka NPF-kunskapen hos er. Du kan få en skräddarsydd föreläsning till ert lärarteam.
Läs mer om ett exempel på föreläsning här»

Lyssna på podd nr 67 hos Funka med ADHD

Det här oroar sig vårdnadshavare för inför skolstart

och skolan

Är barnet är tillräckligt återhämtat och utvilat för att orka med skolan som snart börjar igen?

----------

Kommer barnet få förståelse och rätt stöd så att hon klarar av skolarbetet utan att bränna ut sig direkt igen?

----------

Kommer alla lärare hon känner vara kvar eller behöver dottern bränna all energi på relationsskapande på bekostnad av studierna?

----------

Kommer hon att orka?

----------

Varför kan inte även vaktmästare, kökspersonal mm också få fortbildning om NPF? De möter ju också eleverna.

 

 

Kommer jag orka med alla mail och samtal man måste göra får att barnet ska få bäst förutsättningar?

----------

Kommer de få det stöd de har behov av?`

----------

Kommer hon att orka med det sociala och utanförskapen ännu en gång?

----------

Kommer han komma iväg till skolan, och om han väl där får något gjort?

----------

Varför kan vi föräldrar inte få en kort uppdatering dagligen om ifall han varit där och hur dagen varit och att lärarna lär sig mer om hans styrkor?

Kommer hon någonsin få rättvisande betyg?

----------

Varför kan vi inte få bli kallade till ett möte med lärarna innan terminstart för att lugna barnet?

----------

Varför kan inte vanliga skolor lära sig och ta efter skolor som är AST-anpassade, som till exempel: gemensamma promenader till lunch första tiden, en matsal med särskilda platser, inte för många klassrumsbyten och äldre elever som kan vara mentorer åt de yngre …?

----------

Varför kan vi inte få info från skolorna innan terminstart, som t ex: schema, personalförändringar, bekräftelse på att nya lärare fått en bra överlämning om eleven

Kommer jag att hinna se vilka behov eleven har, i tid och därmed slösa värdefull tid?

----------

Hur kan jag hitta nya arbetssätt när jag tömt hela min bank på olika metoder och nya verktyg för 9:e klassare som inte har något driv för skolarbete?

----------

Hur går elevernas åtgärder de har rätt till ihop med de faktiska möjligheterna, eftersom det fattas pengar som kan ge fler vuxna och mer vidareutbildning?

----------

Hur ska jag orka med de förtvivlade föräldrar jag möter, de som jag inte kan hjälpa för att vi inte har tid. Jag räcker inte till.

Pin It on Pinterest

Share This