Vi vill dela med oss av några spännande samtal vi haft med olika personer som vi finner intressanta, inspirerande och beundransvärda. Håll till godo och ta del av deras egna budord.

Varför klarar barnpsykiatrin inte allt bättre att hjälpa de mest behövande?

Om FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen hade tagits på allvar, hade personer med NPF fått det stöd och bemötande de har rätt till.

Vi har diskuterat barnpsykiatri med Henrik Pelling.
Henrik är fembarnspappan, som också är överläkare och barnpsykiatriker, och skapare av Självhjälppåvägen tillsammans med BUP Uppsala och Attention. Han har varit volontär och arbetat som barnpsykiater i Nicaragua och han har också samarbetat med kollegor i Gaza vid Gaza Community Mental Health Programme sedan 1990. Det har varit viktigt att inspirera dom till att använda föräldrautbildningsprogrammet COPE med hjälp av Agneta Hellström och tidig intervention vid autism med hjälp av Lena Nilsson och Josefin Mannberg från habiliteringen i Uppsala.

– Det jag önskar för framtiden är ett utbyte för hur man arbetar med mental hälsa under mycket svåra förhållanden, det kan vi lära oss mycket av. Jag skulle också vilja att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen tas på allvar, så att alla med neuropsykiatriska funktionshinder får tillräckligt med stöd för sin utbildning och sitt yrkesliv och blir bemötta med respekt, berättar Henrik för oss.

Under sin läkarutbildning upplevde Henrik en frustration över att inte kunna hjälpa människor med psykiatriska problem.
– Jag kunde inte hjälpa en anhörig som blev svårt drabbad av bipolär sjukdom. Den känslan förstärktes när jag gjorde min första praktik på en psykos- och rehabiliteringsklinik på Ulleråkers sjukhus, säger han. Det måste finnas bättre sätt att förena humanism och ökade biologiska kunskaper.

Vidare ställer Henrik en fråga som vi också skulle vilja få svar på: Varför går utvecklingen så snabbt då det gäller behandlingsmetoder för fysiska sjukdomar och så långsamt då det gäller den del av hjärnans sjukdomar som hamnat inom psykiatrin?…

Vinster i välfärden innebär att det blivit allt mer ”lönsamt” att satsa på de med lindriga sjukdomar. Det senaste exemplet är hur medel som kommunerna öronmärkt för barn med speciella behov i skolan använts. Det har varit fritt fram för resursskolor att använda delar av pengarna till aktiebolagsutdelningar.
– Jag vill fortsätta att verka för att de med störst behov verkligen får uppleva att samhällets solidaritet inte sviktar, fortsätter Henrik.

Bältesläggningar används fortfarande inom barnpsykiatrin, även på barn med autism, och IVO ingriper aldrig. Ungdomar med svåra neuropsykiatriska problem tas om hand på SIS-institutioner med isoleringsstraff, (som är minst lika allvarliga som de som barnpsykiatrikern Karl Grunewald för årtionden sedan satte stopp för på institutioner för utvecklingsstörda).
– Barnpsykiatrin har i praktiken inte tilldelats ett tvingande ansvar för sina mest behövande patienter. Socialstyrelsen och landets barnpsykiatri låter det fortgå, berättar Henrik.

Vi i Sverige som har mest barnpsykiatriska resurser i hela världen får rannsaka oss själva om behövande barn ändå hamnar i långa köer. Så mycket kan förbättras när alltmer kunniga föräldrar och lärare får ett samordnat stöd från elevvård, socialtjänst, patientorganisationer, habilitering och barnpsykiatri, tillägger Henrik.

Mer info: Självhjälp på vägen»

/Malin Roca Ahlgren
Skribent, författare

Alexander Skytte
Lärare, Bokstavspedagogen

Läs fler intervjuer här

DLD-anpassningar är som diabeteskost
DLD-anpassningar är som diabeteskost

  Alla mår bra av en anpassad lärmiljö och av bra kommunikation. Det menar logopeden Anna-Karin Arnald på Funka Mera, som i denna intervju delar med sig av sina bästa tips till pedagoger.   ”Anpassa både lärmiljön och kommunikationen för att eleven med...

DLD eller dyslexi? DLD eller ADHD?
DLD eller dyslexi? DLD eller ADHD?

  Jenny arbetar med elever som har språkstörning och vi har frågat henne om vad som skiljer dessa barns svårigheter från ett barn som har dyslexi och hur man skiljer på DLD och adhd.   Man kan ha både DLD och dyslexi ”Som pedagog kan jag förstås ha misstankar om att...

Flickorna och språkstörningarna
Flickorna och språkstörningarna

    Pia arbetar som speciallärare i F-3 och föreläser även för fritidspersonal om DLD. I denna intervju får vi ta del av tips, samt en redogörelse för olika former av DLD och var flickorna är, som har denna diagnos.   Var är flickorna i statistiken? Flickors...

DLD-anpassningar är som diabeteskost
DLD-anpassningar är som diabeteskost

  Alla mår bra av en anpassad lärmiljö och av bra kommunikation. Det menar logopeden Anna-Karin Arnald på Funka Mera, som i denna intervju delar med sig av sina bästa tips till pedagoger. ”Anpassa både lärmiljön och kommunikationen för att eleven med...

Läs & Lek! = bästa motivationen
Läs & Lek! = bästa motivationen

Läs & Lek! Motivation är A och O för att orka öva mycket med de repetitioner som krävs för att språket ska utvecklas för barn med DLD (Språkstörning). Det menar Johanna Enhörning, logoped som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till MrsHyper i denna...

”Språkstörning finns inte!”
”Språkstörning finns inte!”

  Anna Båve Schultz / ”Flickan med språkstörningen”, delar med sig till oss på MrsHyper hur man på ett bra sätt kan berätta om sin diagnos på sin arbetsplats samt om varför hon vill sätta språkstörning på kartan.   Det finns fördomar och okunskap som leder till...

Pin It on Pinterest

Share This