Så står det i de nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen gällande stöd till personer med adhd och autism.
Och vi kan inte annat än att instämma, därför vill vi uppmärksamma denna mycket välkomna uppdatering av riktlinjer med hela 13 nya rekommendationer som i första hand vänder sig till de som har ett övergripande ansvar för att fördela resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
– För att undvika depression, självskadebeteende, beroendeproblematik ska insatser ske innan npf-utredningen, säger Louise von Bahr, projektledare för arbetet med riktlinjerna på Socialstyrelsen.
En väl genomförd utredning kan alltså göra jättestor skillnad i en människas framtida liv. Det gäller också att skolor (och även förskolor) får ta del av utredningsresultat för att fånga upp tidigt och ”hålla dessa barn i handen” och ge dem rätt stöd hela vägen.
Relationen mellan läroplanens krav och förmågorna hos barn med diagnoserna adhd och autism synkar inte. Att söka information, välja och sammanställa/organisera den samt jämföra och redogöra för den ligger inom området självstyrning och exekutiva funktioner, som många personer med diagnosen adhd har svårt med.
Läroplanen består dessutom av 280 sidor abstrakt myndighetsspråk och i de två första delarna ”Skolans värdegrund och uppdrag” samt ”Övergripande mål och riktlinjer” finner vi förmågorna som ska bedömas. Npf kan medföra svårigheter att klara av skolan, då skolans form och system är byggt för att barn och ungdomar måste kunna sitta ner och lyssna och prestera. Detta kräver koncentration och uppmärksamhet. Det kräver också att de exekutiva funktionerna såsom att organisera, planera och skaffa sig en studieteknik, fungerar.
För många barn och ungdomar med npf är det svårt, eller ibland en omöjlighet, att sitta still, lyssna, arbeta och dessutom planera sitt arbete. Vissa inlärningsstrategier krävs att hen själv ska planera en tidsplan samt söka efter egen information och dessutom förvänta sig att eleven ska kunna klara av samarbete, leder lätt till misslyckande i skolan, som i sin tur lätt kan leda till hög frånvaro.
Enligt Attentions undersökning har elever med npf hög frånvaro i skolan.
– Skolans beslutsfattare måste nu ta frågan på allvar. En kraschad skolgång innebär en hög risk psykiska ohälsa och framtida utanförskap, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.
Inte bara i skolan, utan även senare i arbetslivet ställs idag höga krav på kognitiv och social flexibilitet som inte samspelar med förmågorna, då hjärnorna inte är rustade för den belastningen, särskilt om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
– I riktlinjerna lyfter vi därför även olika former av kognitivt och kommunikativt stöd, till personer med både mindre och större behov, säger Evelyn Andersson, projektledare för arbetet med riktlinjerna på Socialstyrelsen.
De uppdaterade riktlinjerna handlar bland annat om:
• att ge tidiga insatser och individanpassad diagnostik, (i stället för ensidiga snabbutredningar utan uppföljande insatser)
• att personer med komplexa behov och utmanande beteenden prioriteras i vården
• att ge positivt beteendestöd (PBS), som är baserad på tillämpad beteendeanalys (TBA) till personer med AST
• att återge utredningsresultat till skolorna
• att personal inom socialtjänsten behöver kompetensutveckling inom npf för att undvika att npf blir tolkat som någonting annat
Skolor, regioner och socialtjänsten behöver genomföra kompetensutveckling i form av kurser eller föreläsningar, står det på sid 35. Vi på MrsHyper erbjuder både och. (Inom kort släpper vi mer information om de nya kurser vi kommer att erbjuda. Håll utkik!)
/Malin Roca Ahlgren, skribent, författare och leg. lärare med specialpedagogisk kompetens med inriktning neuropsykiatri.
